på resande fot.
I tio veckor har jag farit och flängt inom och utanför Svea rikes gränser. Jag har förälskat mig i Barcelona, sett Kings of Convenience och återförenats med en kär vän på Hultsfredsfestivalen, spenderat tid i en okontaktad men aldrig bortglömd väns hus på Ljusterö, rört vid Patti Smiths hand och cyklat runt i Göteborg och kramat Jay Dee Daugherty, besökt Linköping för första gången i mitt liv, yrrat runt i värsta tänkabara ångest på Trästocksfestivalen och i söndags så kom jag hem från Urkult.
Om sex dagar så bär det av till Göteborg igen, men denna gång i sällskap av Johanna. Vi ska utforska staden och äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN få se Roger Water uppträda The Wall. Pink Floyd-hjärtat bankar hårt, men jag är för trött för att längta.
Det har blivit många tågresor och det har varit häktiskt.
Den enda tid då jag ens varit i närheten av avkoppling har varit de nätter jag knoppat hos systra mi.
Men jag tar vara på tiden, precis som jag lovat.
Kommentarer
Trackback
